Senaste inläggen

Av Marie - 10 mars 2009 00:00

Hej alla! Här har ni en mycket gladare och positivare Marie tillbaka!!!


I går gick jag in till chefen och sade upp mig!! Gud vad skänt det kändes, sträck på dig. Marie!!!!


Lugn alla, jag har redan fixat ett nytt jobb, historiskt, första kvinnliga anställde på Motorcentrum här i Trollhättan. Nu ska jag jobba med 7st goa gubbar och köra så det ryker!! Inte heller denna gång lyckades jag jobba med annat än hästar och hästkrafter, men what ever!! Jag kan ju detta och är bra på det jag gör!!


En underbar sak till!!! Jag har ju en period kännt att det är så att Labbis är FÄRDIG, hon är klar att gå över och åka hissen upp till nirvana, MEN, hon har velat mig något, jag har kännt att hon väntar på nått, något hon vill jag ska göra, om det hade med mig eller med oss att göra fattade jag inte. Men i går ramlade poletten ned!!

Jag ska , som jag tjatar på mina kunder om, umgås nu sista tiden, inte bara var där fysiskt, utan lägg ned tid och bra sådan!! I går vände allting, jag kramade om henne efter en timmes kel, borst, godeis och lite på loungen. Hon högg, försökte rymma och allt, men jag var bestämd, jag ska kramas!! Efter någon minut så suckade hon tungt, tuggade och tog fram öronen och slappnade av. Efteråt sov hon en stund i boxen och vid kvällsmaten, KOM HON SPRINGANDE!! Hon sprang i morse och både jag och Kenta känner, vilken annorlunda känsla med henne. Jag sa det till henne också, att ska du leva tills du e 200 år så får vi fasiken se till att underhålla kroppen igen, så hon tränade så fint med mig en sväng i går, från marken. Nu RW och Jullan, får ni vänta en månad, här ska vara kvalitets tid med Labbis! Kenta har lovat att försöka se till att RW rids under tiden!!



Kram alla och ljuset är starkt i tunneln!!!

Av Marie - 4 mars 2009 00:00

Känns konstigt, fast det känns som livet tog slut kl 08,00 i måndags, så lever jag. Andas, äter, sover och jobbar ändå!!

Jag kan förstå (och har hört) av många, "du ska vara glad att du har jobb...", FINE, det är väl himla bra i dessa tider. MEN, av denna 3 månaders period då jag jobbade 75% och insåg (även Kenta) att med lite små justeringar i det vardagliga så klarar vi oss penga mässigt ändå. Samt, det viktigaste av allt, jag mådde bra!!!! Jag hade tid för mig själv och djuren, fick även gjort lite hemma, även om det nu inte finns någonstans på "roligt" skalan. Hur många av er, (visst ni säger säkert att det hade varit livet, men tro mig, efter ett tag e det inte så roligt) hade tyckt det var ett givande och intressant och roligt jobb att sitta och ha en effektiv arbetstid på ca 2-3 timmar om dagen (av en 8 timmars arbetsdag). Resterande tid får du stirra in i burken,ut i tomma intet- för inte fasiken kan man sitta på nätet, gå runt och prata med arbetskollegor eller annat mentalt utvecklande.


Jag orkar inte skriva mer om skiten


Kram

Av Marie - 27 februari 2009 16:15

Jaha, då var den här tiden slut av välmående och välbefinnande. Har inte skrivit något på länge, men med tanke på sista inlägget blir detta väl inpassat.

I dag var då min sista dag på 75% tjänsten. På måndag går jag upp på heltid igen, berättade min chef. Det var ingen fråga om att diskutera eller något sådant, jag fick sitta och lyssna på det han hade att säga och fick väl inte riktigt i hop det, om jag säger så....

Så, om vi ser till sista inlägget så ska allt som görs mellan 13,30-19,00, nu igen göras mellan 17,30- och så lång tid det nu tar. Tog en promenad med hundarna och Juliette precis, vem vet när nästa möjlighet med henne i dagsljus kan tänkas bli. De andra har jag inga problem med att ta när mörkret faller på, men Jullan har varit i en trotsig ålders period och ibland skrämt livet ur både mig, Kenta och grannarna. Hon uppförde sig precis som i går exemlariskt, så kanske kan jag även prata med mina egna djur...


I morgon bär det av tidigt i ottan för att sitta på mini mässa (hälsomässa) på kvarnkullen, har ni vägarna förbi, kom in!!


Kram så länge från en lite ledsen och deprimerad Jag


Av Marie - 5 februari 2009 19:58

Kl 04,40-05,10 Gizmo välter ner telefonen, klockan eller drar i sladdar, upp ur sängen, ut i hallen och locka, springa in igen och dra igen dörren.

 05,15 Klockan ringer

 05,25 Klockan ringer

 05,35 Klockan ringer

 05,40-05,45 Stiger upp ur sängen, på med morgonrock och tar mig ner för trappen i ett koma liknande tillstånd, ramlar nästan flera gånger, ut i köket och snubblar på Gizmo eller Orvar.

05,46 Öppnar kylskåpet, tar ut Gizmos mat och ger honom, tillbaka och ger Tilda frukost, tillbaka igen och ger Orvar mat, lyfter upp honom till sin plats och trycker i gång kaffekokaren, nu är Tilda klar.

05,48 Går på toaletten och håller på att somna.

05,50 Känner mig full när jag går till ytterdörren, tar på mig tjocke jacka och mössa, släpper ut Tilda och Orvar.

05,50-05,55 Tar ett bloss.

05,55 Går in, Tilda följer med och går direkt upp till sängen och värmen.

Går in på dass, gör iordning mig.

06,00 Hör Kentas telefon tjuta, vet att jag e sen, yrar runt och letar efter nycklar till jobbet, nycklar till bilen.

06,01 Går ut genom dörren, startar bilen. Kör upp till stallet och låter den stå på tomgång. Grinar över att jag missar nyheterna på radion, som vanligt.

06,02-06,07 Hämtar hö påsar, klämmer mig in genom hästarna som står i vägen, ger dem hö. Svär över Labbis som står och glor. Till slut går hon in och jag springer och hämtar krubbor, ger dem.

06,07-06,10 Sitter i bilen och börjar köra, oftast får jag stanna och vänta på att Orvar ska flytta sig ur vägen.

Är jag tidig och kl är 06,05 , hejar jag på Kalle som är ute på sin morgon promenad.

06,10-06,20 Kör till jobbet och minns aldrig hur jag kom dit.

06,21-13,00 JOBBAR (nog om det)

 xx

KENTAS MORGON

06,20 Går upp, på dass, ger Ebba mat. Släpper ut Gizmo, Orvar in. Dricker det färdiga kaffet framför morgon tv:n.

ca 07,00 Går en promenad med hundarna.

07,20 Äter frukost, inlåst i vardagsrummet från alla hungriga djur han annars inte kan motstå att ge lite extra. Gör smörgås åt mig, Marie.

07,45 Går på dass.

08,00-09,10 Försöker komma iväg, men behöver kolla kaffekokaren 10 gånger, räkna alla djur och gud vet vad.

08,05 Släpper ut hästarna (öppnar 2st dörrar-färdig!)

08,10 Sätter sig i bilen och kör men vänder ca 3ggr för att kolla att grinden e helt stängd och bäst kolla ytterdörren 2ggr, sen kaffekokaren oxå.

(Varje gång måste han gå en viss ritual, vilket inkluderar att springa upp i sovrummet och säga Hejdå till hundarna, så det hör dom ca 3-4 ggr varje morgon)

08,25 Ringer frun, kom ut, mackorna levereras.

xx


13,30 Kör in hemma efter kollat brevlådan. Stannar bilen och ger hästarna hö ute. 

13,45 Går in, ger katter och hundar mat, går på dass.

14,00 Sätter på datorn, kolla mail, konton och grinar över att jag inte tagit tag i bokföringen än.

Ca14,30 Kommer på att shit, jag har inte ätit sen frukost -hungrig.

14,30 Äter, om det finns något att äta.

14,40 Paltar på mig och alla går upp till stallet.

14,55 Hundar och antingen Labbis/redwind eller Juliette rids eller går promenad. 2st om dagen får "något" på rullande schema.

15,45-16,00 Ebba fryser och vill in. Släpper in hundarna och går till stallet och mockar, gör vatten, hö osv.

Ca 17,00 Går ner till huset igen. Sätter mig framför datorn om jag inte har någon kund på distans. Alla djuren hungriga, en timma för tidigt.

17,45 Går ner och ger alla inne mat, går upp tar in hästarna och ger dem hö, gör i ordning krubba till Labbis.

18,00 Springer runt som en yr höna, diskar, tvättar, städar, plockar.

18,20 Herrn i huset kommer hem, drar i gång Tilda, så det ekar i hela huset av hundskall, katterna springer ut eller gömmer sig under kylen (Gizmo) för det e sånt jäv..a liv. Ebba småbusar men mest för sig själv i soffan.

18,45 Kenta ska gå upp och byta om.

19,30 Kenta kommer ner, då han fastnade framför datorn, klagar lite över damm trollen och sätter sig framför TV:n

19,35-21,00 ? Vad tar dessa timmar vägen? Är det torsdag kollar Kenta på antikrundan kl20,00!! Då får han inte störas.

21,00-21,45 Alla går upp till stallet, ger dem kvällshö, öppnar dörrarna, ger Labbis krubba, mockar lite.

22,00-22,15 Jag börjar få panik över att komma i säng. Vi delar upp uppgifterna, göra rent kattlåda, ladda kaffekokaren, Färdigställa frukostmaten för hundar och katter.

22,15-22,30 Jag och hundarna lägger oss, Kenta kollar datorn.

22,30-23,00 Kenta kommer in och helst tänder, pratar med vovvarna och lägger sig.

5 minuter senare snarkar han så jag vaknar om jag inte redan e vaken eller inte hunnit somna!!, putter på honom ca 5ggr. Sen sover jag förhoppningsvis. Någon gång på natten kan Ebba få för sig att dricka, då får man tända i hallen så att hon ser och släcka när hon är färdig och tillbaka i sängen. Sen börjar det om. . . . .


Av Marie - 30 januari 2009 00:00

Vi börjar med det positiva, så kan man sluta läsa när det negativa kommer!! I går var jag i Kungälv, hos Tage på livskonst och höll en föreläsning om djurkommunikationen inför en liten trevlig skara av människor! Var hemma sent och klockan blev över 11, innan jag kom i säng. Lite uppe i varv och svårt att somna, men det hade inte Kenta!! Efter 3:e gången jag försiktigt bett honom sluta snarka orkar jag inte mer, tar kudde och täcke och snor sängen från Gizmo som tycker det e skitkul att mamma e vaken och börjar busa, han åker ut och dörren stängs, sen snarka nog jag med....

Klockan ringde alldeles för tidigt (05,15).



Nu (redan) till det tråkiga:

Jag har lite problem med det här att alla vänner och bekanta som också har äldre hästar och haft dem länge börjar försvinna, inte vännerna, men deras hästar. Varför? Jag har faktiskt svårt att acceptera detta. Vad är det som gör att jag får välsignelsen att ha kvar min själsfrände (Sabina) frisk och kry så mycket längre och fortfarande? Om vi går tillbaka 1 år, så har M förlorat sin HS, 29 eller 30år gammal, en riktigt illa kolik satte stopp där. Vi har C somförlorat sin R, var dålig till och från under en period. Vi har L som förlorade sin R, dock under lite oturliga förhållanden, nu i veckan som gått förlorade M sin M, 18 år gammal och i dag fick A:s N somna in för att slippa lång rehablitering, värk och slippa bli en gamling, 18år gammal.

Så har jag en 31 åring, som aldrig haft fång, kolik, varit halt, förkyld, ingenting!! Det enda som hon varit hos veterinär för är sår!! Visst vit som hon är, hon e fullknökad med melanom, men det finns inga elakartade tumörer och de stör henne inte där de sitter och gör framförallt inte ont!

Men när dessa diskusskioner uppkommer funderar man ju mycket.....När man känner och ser och hör människor sorg, ångest, panik och skuld över detta blir jag mörkrädd!! Hur kommer jag då känna, den dag det är dags för mig??? Jag kan ju antagligen bara ana alla känslor mina vänner kännt, jag kan sätta mig in i det otroligt bra (har ju självklart gråtit över N och M denna veckan), men aldrig fullt ut! Jag har märkt under åren som har gått, med bortfall av både våra egna djur, men också människor som gått ur tiden, att jag på något sätt har så mycket enklare när detta händer. Visst gråter jag, känner sorg och saknad och längtan, men samtidigt så går det värsta över rätt fort. För jag har en så stark känsla av att de är kvar!! Det känns som de står bredvid mig, hur kan man då vara ledsen? Men, men det är saknaden av utseendet personen/individen hade, lukten, värmen och rösten man saknar. Inte själen deras, den finns med oss!! Vad underbart!!



Nu blev jag djup, nu åker jag hem... ska tända ett ljus för den store kloke och den fina prinsessan....

Kram

Av Marie - 26 januari 2009 00:00

Förra måndagen tittade jag i min lilla bok, inte en enda kund inbokad!! Tänkte och sade högt att så här kan det inte vara och såg för mitt inre öga en fulltecknad vecka. På tisdagen kom 1:a kunden. En underbar hundtjej från över kalix som gick i väntans tider. På onsdagen blev det lite mer. Fast jag bestämt att jag aldrig mer skulle ta mig an bortsprungna djur, var jag tvungen då matte lät så god och ledsen. Denna kund gick jag ju nästan konstan "på" med i 2 dagar. På onsdagen fick jag också chans att prata med en av de finaste människor jag känners häst. Matte ville inte egentligen, men då vi "pratat" om att detta skulle ske, hade jag en gentleman som knackade mig på ryggen hela tiden och frågade när! Jag fick övertalat matte och mycket riktigt, han hade mycket lugnande att ge sin älskade livskamrat. I samband med detta hade jag för längesedan lovat, lite av en släkting, att kolla av hennes "nya" häst och deras hund. Då det var high chaparall i mitt huvud, fick dessa 2 vänta tills i går. På lördagen fick jag även hjälpt en gammal "bekant" till Kenta med sin underbara, tyvärr väldigt sjuka hund! I går var också Sabinas största fan (förutom familjen) här och hälsade på. Fick mycket bra feedback på boken och vad hon tyckte. Passade också på att höra hennes intelligenta åsikter om mina älskade hästars hovar..

Av Marie - 24 januari 2009 18:01

Sitter vid datorn och surfar, hittade till min käre granne och således hundarnas bäste vän (även hästarnas). Han fanns på myspace, jag och Kenta är ju mera ett stort fan av Facebook så jag loggade inte in. Men man kan ändå lyssna på Håkans musik och WOW, vilken röst och vilken musik han spelar. Visst man måste kanske vara lite intresserad av Bon jovi, men han är grym!!!

Om du läser detta Håkan, ska du veta att du kommer bli en stor musiker!! Fortsätt skriva musik och text i den stil du gör och Bon jovi kommer vara en liten skit jämnfört med dig!!

(så du vet, gick jag ner till Kenta och berättade att det var slut, jag flyttar in hos dig, jag e kär i dig!!, plats finns ju och hundarna saknar dig, så nu går jag och hämtar hästarna och Ebba och Tilda och jag kommer nu, XPUSSX)

http://www.myspace.com/hkanjohansson

Av Marie - 23 januari 2009 00:00



När man är ute på djupt vatten är det klokt att hålla munnen stängd!

Presentation

Omröstning

Döper du dina bilar?
 Ja
 Nej
 Vaddå, det är en bil!

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2011
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards